Handelskammarens förslag för en effektiv infrastrukturpolitik

Handelskammaren har under lång tid argumenterat för en mer effektiv infrastrukturpolitik, som bättre kan svara mot näringslivets behov av goda kommunikationer. En sådan reformering innebär bl a följande:

• Ökad regional beslutskompetens. Transporter sker mellan regioner eller inom regioner. Därför bör den regionala nivån få mandat och resurser för att ta ett större ansvar för infrastrukturen.
• Nya finansieringsformer. OPS, Offentlig-Privat Samverkan, innebär stora fördelar i form av bättre riskhantering, livscykelperspektiv, incitament till teknikutveckling och en ny syn på infrastruktur som investeringar. OPS kan betraktas som det översta trappsteget i en utveckling som bland annat omfattar s k funktionsentreprenad med driftsansvar.
• En effektiv planeringsprocess. Nuvarande planering är för omständlig och måste effektiviseras för att korta ledtiderna betydligt. Studier har också visat att bättre kommunikation i planprocessen kan reducera antalet överklaganden.
• Ökade resurser. Lönsamma investeringar skapar utvecklingsmöjligheter för samhället. Flera decenniers eftersläpning måste kompenseras genom kraftigt ökade resurser till infrastrukturen.
• Utveckla de samhällsekonomiska modellerna. Nuvarande lönsamhetsmått är otillräckliga och måste utvecklas för att spegla effekter på sysselsättning och regional tillväxt.

Bakgrund och arbetsprocess

Infrastrukturens utbyggnad planeras i långtidsplaner om ca 10 år. Vägverket och Banverket samt respektive region har inlett arbetet inför kommande planperiod, åren 2010-2020. Handelskammarens Fullmäktige fastställde under 2002 nuvarande prioritering av väg- och järnvägsobjekt. Inför den nya planperioden har prioriteringen setts över. Följande kriterier har använts för prioriteringen:

• Medlemsföretagens uppfattning. Handelskammaren är en medlemsorganisation. Trovärdigheten i prioriteringen bygger på att förtroendevalda engageras i processen.
• Strategisk funktion. Fokus på att binda samman delar av Sydsverige och/eller andra regioner. Stråktänkande är viktigt.
• Lönsamhet. Väg- och Banverk använder begreppet nettonuvärdeskvot (NNK), vilken beräknas som (nyttan – kostnaden) / (kostnaden). Det innebär att om NNK är lika med noll så går investeringen jämnt upp, är NNK lika med 1 är intäkterna dubbelt så stora som kostnaderna.
• Övriga effekter. Problemet med NNK är att det inte inkluderar effekter på t ex sysselsättningen och företagandet, vilket måste studeras separat. Detta görs dock sällan av trafikverken, utan bygger på andra aktörers initiativ.

Under hösten 2007 och våren 2008 har underlaget (se bilaga 3) behandlats i regionstyrelserna. Varje regionstyrelse har betygsatt samtliga objekt på listan från 1 till 5, där 5 är viktigast. Därefter har man prioriterat inom betygsklasserna 4 och 5 och på så sätt fått fram en prioritering över de 6-10 viktigaste objekten. I en sammanvägning där alla regionstyrelser haft lika stor vikt har en prioritering tagits fram och diskuterats i huvudstyrelsen den 13 mars.
Det är resultatet av den diskussionen som nu presenteras för Fullmäktige och som har förankrats i samtliga regionstyrelser efter huvudstyrelsemötet.

Förändringarna jämfört med den sammanvägda prioriteringen av regionstyrelserna är mycket små. Den största ändringen är att Södra Stambanan prioriteras på andra plats i stället för på femte. Detta beror på att kapacitetsproblemen på Södra Stambanan riskerar att hämma utvecklingen av tågtrafiken i hela södra Sverige, inklusive Västkustbanan.

Relativt nuvarande prioritering är det tydligt att järnvägen prioriteras högre av regionstyrelserna än tidigare.

Flera regionstyrelser har påpekat att många objekt hänger samman i en helhet. Det gäller t ex Södra Stambanan, Västkustbanan och en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör. Det bedöms ändå vara viktigt att näringslivet gör en tydlig prioritering. När det gäller de konkreta lobbyinginsatserna så anpassas dessa efter förändringar i de politiska processerna. Om det finns möjlighet att nå framgång avseende en väg eller järnväg så kan arbetet för denna intensifieras under en period.

Listan uttrycker det sydsvenska näringslivets prioritering av infrastruktursatsningar och används i all kommunikation med ansvariga beslutsfattare. Prioriteringen har stor betydelse för politiker i och utanför regionen.

Sydsvenska Industri- och Handelskammarens prioritering

Notera att tidsangivelsen ”till 2020” avser att målet är uppnått senast 2020.